Känslan av

när din handledare sitter och utvärderar dig: Hur du varit, de bra och mindre bra sakerna,vad du gjort, hur du är som person! Man kommer aldrig ihåg de bra sakerna i efterhand. Och de mindre bra sakerna har alla handledare innan också nämnt.

Tack, det räcker nu!

Känslan av

när den stressiga jobbdagen är slut, tvättmaskinen full med kläder, chipspåsen redå att
påbörjas, dipp i kylen och South Park serien färdig att trycka på play, nice!!

Känslan av

...när man fryser. Inte bara just nu, utan alltid. Jag fryser nästan 

alltid. Och jag gillar det INTE. Det är ju kallt. 

Känslan av

...när man provat två koppar av det nya té't, just innan man skulle gå och lägga sig. Vill sova, men kan inte. 

Känslan av

...att ha tittat sex avsnitt på andra säsongen av Sex and the City. Och inte de 

sex första avsnitten, utan sex avsnitt från slutet, inte på flit. Något gick snett. Surt.

Känslan av

...att man är så trött halv 8 på kvällen och skulle vilja gå och lägga sig. Men egentligen vill man inte, man vill göra en massa annat som att titta på tv, sy, vara med J, ut och röra på sig osv. Man sitter uppe en stund och funderar vart kvällen tog vägen och går och lägger sig 9 istället, för att vakna 05.40 nästa morgon. Inte kul, hoppas på förbättring snart. 

Känslan av

...att man är kär! ♥

Känslan av

... när man på morgonen åker till sin praktikplats med bil, i rusningstrafik. När man ser alla som sitter i sina bilar och köar, flera kilometer t.o.m. (!!), och kön knappt rör på sig. De kör högst 20 km/h, och man får själv köra i 70 km/h i filen som åker i motsatt riktning. Skön känsla.

Känslan av

då man bäddar sängen på morgonen och den fortfarande är varm och man skulle vilja krypa ner igen och somna om. Då man är så trött så man känner att man skulle kunna sova hela dagen, men då måste man istället bita ihop och ignorera hur skönt det skulle vara. En sur känsla.